2023-08-17: Höjning av terrorhotnivån till högt hot (4)

Beslutet att höja terrorhotnivån beror inte på någon enskild händelse utan ska ses i ett strategiskt och långsiktigt perspektiv. Händelseutvecklingen med hot som under en längre tid riktas mot Sverige är allvarlig och påverkar Sveriges säkerhet.

– Hotbilden mot Sverige har successivt förändrats och attentatshotet från aktörer inom våldsbejakande islamism har under året ökat. Sverige har gått från att betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat till att betraktas som ett prioriterat mål. Detta hot bedöms nu kvarstå under en längre tid och därför har jag beslutat att ändra terrorhotnivån, säger säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

Hotnivån ändras från förhöjt hot (3) till högt (4) hot på en femgradig skala. Höjningen av terrorhotnivån ska fungera som en signal till alla berörda samhällsaktörer om vikten av att fortsätta arbeta med åtgärder för att minska risken för att ett terrorattentat ska inträffa.

– Myndigheter och andra samhällsaktörer måste fortsätta vidta åtgärder för att förebygga och minska hotet för terrorattentat i Sverige och det är viktigt att det finns förutsättningar för uthållighet i det här arbetet. På så sätt skapar vi ett säkrare Sverige, säger Charlotte von Essen.

Fakta hotnivåskalan

• Terrorhotnivån grundar sig på strategiska bedömningar av aktörers avsikt och förmåga att begå terrorattentat mot Sverige. Den svenska hotskalan är en strategisk hotskala för hela Sverige över tid.
• Det är säkerhetspolischefen som fattar beslut om terrorhotnivån för Sverige. Det görs utifrån en samlad bedömning av information, där Nationellt center för terrorhotbedömnings (NCT) bedömning är ett av underlagen.
• Terrorhotnivån har varit förhöjd i Sverige sedan hösten 2010 – en trea på en femgradig skala. En kort period – mellan 18 november 2015 och 2 mars 2016 – var den hög – en fyra på en femgradig skala.

Bedömningar enligt hotnivåskalan:

• Inget identifierat hot (1)
• Begränsat hot (2)
• Förhöjt hot (3)
• Högt hot (4)
• Mycket högt hot (5)